Nyheter inför EU:s toppmöten under sommaren 2025

EU förbereder sig för en intensiv sommarperiod med flera viktiga toppmöten som kommer att forma unionens framtida riktning. Den kommande perioden präglas av betydande geopolitiska utmaningar, där stödet till Ukraina, fördjupat försvarssamarbete och förbättrade relationer med både Kina och Storbritannien står i fokus. Samtidigt arbetar unionen aktivt med att stärka sin konkurrenskraft och förenkla regelverk för att möta växande konkurrens från USA och Kina1.

Det mest omedelbara och betydelsefulla toppmötet är Europeiska rådets möte som äger rum den 26–27 juni 2025 i Bryssel. Generella rådet började förberedelserna för detta möte redan den 27 maj 2025, där ministrar diskuterade en kommenterad preliminär dagordning. EU-ledarna förväntas diskutera flera kritiska frågor som kommer att definiera unionens politik för den kommande perioden. Dagordningen inkluderar Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, den senaste utvecklingen i Mellanöstern, europeisk säkerhet och försvar, EU:s roll i världen, konkurrenskraft och migration. Det förberedande arbetet kommer att fortsätta vid nästa Generella råds möte den 24 juni 2025, vilket understryker den omfattande karaktären av de frågor som ska behandlas. Sveriges riksdags EU-nämnd kommer att hålla ett öppet sammanträde den 23 juni klockan 8–9.30 i Skandiasalen, där statsminister Ulf Kristersson kommer att informera och samråda inför toppmötet1.
Stödet till Ukraina fortsätter att vara en central fråga för EU:s ledare. Vid ett extrainsatt toppmöte i mars 2025 visade 26 medlemsländer enad front i stödet till Ukraina, medan endast Ungern gick emot denna linje. EU åtar sig att ge Ukraina 30,6 miljarder euro i stöd under 2025, vilket demonstrerar unionens fortsatta engagemang för Ukrainas sak. De grundläggande principerna för en fredlig lösning har etablerats: inga förhandlingar om Ukraina utan Ukraina, inga förhandlingar som påverkar europeisk säkerhet utan europeiskt deltagande, och att varje vapenvila endast kan ske som en del av en process som leder till varaktig fred1.

En av de mest betydelsefulla utvecklingarna är antagandet av det nya investeringsprogrammet för försvar kallat SAFE (Security Action for Europe). Detta omfattar 150 miljarder euro och representerar det första storskaliga försvarsinvesteringsprogrammet på EU-nivå. Programmet syftar till att stärka EU:s försvarskapacitet i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet. EU-kommissionen har presenterat en försvarsplan bestående av fem huvudpunkter som kan frigöra närmare 800 miljarder euro för europeisk säkerhet. Den första delen handlar om att tillåta större nationella budgetunderskott för försvarssatsningar, medan den andra delen introducerar ett nytt instrument som ska tillhandahålla 150 miljarder euro i lån till medlemsländerna för gemensamma inköp av försvarsmateriel som luftvärn, missiler och drönare1.
Sverige har ställt sig helhjärtat bakom EU-kommissionens nya försvarsplan. Statsminister Ulf Kristersson betonade allvaret i situationen när han redogjorde för regeringens linje inför toppmötet: "Vi lever i allvarstider och i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget". En ovanligt stark politisk enighet präglade diskussionen i riksdagens EU-nämnd, där samtliga partier uttryckte stöd för regeringens linje. Socialdemokraternas Matilda Ernkrans betonade vikten av europeisk enighet: "Vi befinner oss i ett oerhört allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Och det är viktigare än någonsin att Europa samlas. Vi måste visa enhet och beslutsamhet tillsammans"1.

Ett annat viktigt toppmöte som planeras för sommaren 2025 är mötet mellan EU och Kina, som väntas äga rum i Kina under andra halvan av juli. En talesperson för Europeiska rådets ordförande António Costa bekräftade att "vi samordnar med Kina för att sätta ett datum för mötet, som väntas äga rum i Kina under andra halvan av juli". Detta toppmöte kommer att markera 50-årsjubileet av de diplomatiska relationerna mellan EU och Kina, som etablerades den 6 maj 1975. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och andra EU-toppar väntas träffa Kinas president Xi Jinping och premiärminister Li Qiang. Mötet kommer enligt rapporter att föregås av ett liknande EU-toppmöte med Japan1.
Toppmötet äger rum mitt under handelskriget mellan USA och Kina, vilket ger det särskild geopolitisk betydelse. Relationerna mellan EU och USA är ansträngda av en förtroendekrits, vilket föranleder europeiska ledare att öka sina resor och interaktioner för att stärka och utvidga sina handels- och diplomatiska relationer. Beslutet att hålla mötet i Beijing kommer efter att president Xi Jinping avböjde en europeisk inbjudan att delta i toppmötet i Bryssel1.

EU arbetar aktivt med att förenkla sitt regelverk för att stärka europeiska företags konkurrenskraft. Vid Generella rådets möte i maj 2025 antogs en allmän inriktning för förenkling av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Som Adam Szłapka, Polens minister för Europeiska unionen, uttryckte det: "Våra två prioriteringar är säkerhet och avreglering. Idag, vid rådet, levererar vi på båda. Vi antog SAFE – första storskaliga försvarsinvesteringsprogrammet på EU-nivå, vilket gör 150 miljarder euro tillgängliga för att stärka våra försvarskapaciteter. Vi kom också överens om rådets position på det första förenklingspaket för CBAM". EU-länderna vill inkludera energipolitik i unionens ansträngningar att minska byråkrati för kämpande industrier. Enligt utkast till slutsatser för ett toppmöte mellan EU:s energiministrar i juni kommer medlemsstaterna att uttrycka sitt stöd för att inkludera energipolitik i denna initiativ. Regelverket som medlemsstaterna vill förenkla inkluderar EU:s energisparande mandat och dess riktlinjer för metanutsläpp1.
EU-ledare kommer att uppmana till ett större fokus på tillverkning av grön teknik i Europa, eftersom konkurrensen om att producera elbilar och vindkraftverk intensifieras med Kina och USA. En preliminär förklaring visar att EU-ländernas ledare kommer att träffas i Bryssel för att besluta om toppjobb för de kommande fem åren och ge vägledning om mål. Förslaget speglar en önskan bland européer att stödja europeiska industrier att tillverka de teknologier som behövs för att uppnå klimatmål1.

En positiv utveckling inför sommaren är de nya avtalen som Storbritannien har ingått med EU efter brexit. På måndagen den 19 maj 2025 hölls ett första toppmöte sedan brexit i Lancaster House i London mellan Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s rådsordförande António Costa. Det tredelade paketet består av ett gemensamt uttalande, ett samförståndsavtal och en säkerhets- och försvarspakt. Överenskommelsen kommer att innebära förenklad livsmedelshandel och närmare samarbete kring försvar, utsläpp, migration och gränskontroller. Som Keir Starmer uttryckte det: "Det är dags att blicka framåt – att lämna de gamla, tråkiga politiska striderna och hitta sunt förnuft, praktiska lösningar som förbättrar det brittiska folkets liv"1.

Parallellt med EU:s toppmöten pågår också viktiga diskussioner inom NATO-ramen. Den 15 maj 2025 samlades NATO:s utrikesministrar för ett möte i Antalya, Turkiet. På agendan stod framför allt diskussioner om höjda försvarsanslag, där en potentiell kompromisslösning som diskuterats är en höjning av utgifterna till 3,5 procent av BNP, plus ytterligare 1,5 procent till infrastruktur och andra investeringar som kan stärka försvaret indirekt. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonade öppenheten kring dessa diskussioner: "Till en början är det väldigt viktigt att vi höjer det vi traditionellt menar med försvarsanslag, och där har vi hittills diskuterat 3,5 procent. Därutöver finns det en diskussion om de här 1,5 procenten som jag också förväntar mig att vi kommer in på i dag"1.

Sommaren 2025 kommer att vara avgörande för EU:s framtida riktning på flera kritiska områden. Det kommande toppmötet i juni kommer att ta viktiga beslut om EU:s fortsatta stöd till Ukraina och fördjupat försvarssamarbete. Samtidigt representerar det planerade toppmötet med Kina i juli en möjlighet för EU att positionera sig strategiskt i en alltmer komplicerad geopolitisk miljö. De förbättrade relationerna med Storbritannien och pågående arbetet med regelförenkling visar på EU:s anpassningsförmåga och vilja att stärka sin konkurrenskraft. Sammantaget präglas perioden av EU:s strävan att balansera säkerhetspolitiska utmaningar med ekonomisk konkurrenskraft, samtidigt som unionen arbetar för att behålla sin strategiska autonomi i en bipolär världsordning1.
Citations:

1. https://ppl-ai-file-upload.s3.amazonaws.com/web/direct-files/attachments/54536538/90c6cd3c-4856-4814-a14a-98bd55f47989/paste.txt

Answer from Perplexity: pplx.ai/share