Om Critical and Emerging Technologies Index 2025

Bakgrund och syfteDen globala maktkampen om kritiska och framväxande teknologier har blivit en avgörande faktor för nationell säkerhet, ekonomisk konkurrenskraft och geopolitisk inflytande. "Critical and Emerging Technologies Index" (CETI), publicerad av Belfer Center i juni 2025, är en omfattande analys och jämförelse av 25 länders kapacitet inom fem nyckelområden: artificiell intelligens (AI), bioteknik, halvledare, rymdteknik och kvantteknologi. Indexet syftar till att ge beslutsfattare, strateger och forskare ett robust, datadrivet verktyg för att bedöma och jämföra teknologisk makt mellan nationer1.
Metod och struktur
Indexet bygger på över 3 000 datapunkter från både offentliga och kommersiella källor. Analysen utgår från 48 nyckeldimensioner, så kallade "pelare", som är uppdelade i sektorsövergripande (t.ex. ekonomiska resurser, humankapital, säkerhet, reglering) och sektorspecifika indikatorer (t.ex. chipdesign för halvledare, farmaceutisk produktion för bioteknik). Varje pelare har tilldelats en vikt baserat på dess strategiska betydelse, och sektorerna har viktats enligt deras påverkan på geopolitik och ekonomisk utveckling: halvledare (35%), AI (25%), bioteknik (20%), rymd (15%) och kvantteknologi (5%)1.
Huvudresultat och trender
USA:s ledarskap och utmaningar
USA leder inom samtliga fem teknologisektorer, vilket främst beror på landets unika innovationssystem, starka ekonomiska resurser och breda humankapital. Den decentraliserade modellen – där myndigheter, universitet, startups och företag samverkar – har möjliggjort snabb kunskapsöverföring och innovation i stor skala. Dock hotas denna position av minskad forskningsfinansiering och ökande politisk polarisering, vilket kan leda till förlorad talang och minskade resurser framöver1.
Kina närmar sig snabbt
Kina är den främsta utmanaren och minskar avståndet till USA, särskilt inom bioteknik och kvantteknologi. Landet har dock fortsatt beroende av utländsk utrustning inom halvledare och avancerad AI, samt svagare privat forskning och kapitalmarknader. Kinas styrka ligger i centraliserad planering, stora offentliga investeringar och en snabbt växande forskningssektor. Särskilt inom bioteknik har Kina potential att snabbt gå om USA tack vare sin dominans inom läkemedelsproduktion och statligt stödd tillverkning1.
Europas roll och begränsningar
Europa är konkurrenskraftigt inom AI, bioteknik och kvantteknologi, men halkar efter i halvledare och rymdteknik. Fragmenterade marknader, brist på samordning och underutnyttjade resurser gör att Europa inte fullt ut når sin potential. För att stärka sin position krävs ökad integration, samordnade investeringar och mer centraliserade godkännandeprocesser för nya teknologier1.
Teknologisektorer i fokus
Artificiell intelligens
USA har en tydlig ledning tack vare ekonomiska resurser, datorkraft och avancerade algoritmer. Kina har dock fördelar inom datamängder och humankapital, medan Europa har styrkor inom humankapital men begränsas av regleringar och splittrad innovationsmiljö. Utvecklingen av nya kinesiska AI-modeller visar att USA:s försprång kan minska snabbare än väntat1.
Bioteknik
Här är avståndet mellan USA och Kina minst. USA leder inom säkerhet, genetisk ingenjörskonst, vaccin och jordbruksteknologi, medan Kina dominerar inom läkemedelsproduktion. Europa har potential men behöver bättre samordning och investeringar för att inte halka efter ytterligare1.
Halvledare
Ingen nation kontrollerar hela värdekedjan för avancerade halvledare. USA är starkast inom design och utrustning men svagare i tillverkning. Kina leder inom produktion och förädling av material men är beroende av utländsk teknologi. Taiwan och Sydkorea är ledande inom tillverkning, men är sårbara för geopolitiska risker. Japan och Europa investerar kraftigt men har svårt att komma ikapp de teknologiska ledarna1.
Rymdteknik
USA:s dominans bygger på framgångsrika offentlig-privata partnerskap, vilket lett till ökad uppskjutningsfrekvens och minskade kostnader. Samtidigt är USA sårbart för kinesiska och ryska militära rymdkapaciteter, vilket ökar de strategiska riskerna1.
Kvantteknologi
Utvecklingen är ännu i ett tidigt forskningsskede. USA och Europa leds av universitet och startups, medan Kina satsar på en mer statligt styrd modell. Fragmenteringen och bristen på investeringar gör att ingen nation ännu har ett avgörande försprång1.
Geopolitisk dynamik och samarbete
USA:s styrka förstärks av samarbeten med Europa, Japan och Sydkorea, särskilt inom halvledare, kvantteknologi och bioteknik. Ingen nation har dock fullständig kontroll över hela leveranskedjan i någon sektor, vilket skapar sårbarheter och beroenden. För att bibehålla konkurrenskraften måste västvärlden fördjupa samarbetet och öka resiliensen i sina teknologiska ekosystem1.
Slutsats
CETI 2025 visar att teknologisk makt är en avgörande del av nationell styrka och geopolitisk balans. USA behåller ledningen, men Kina närmar sig snabbt, särskilt inom bioteknik och kvantteknologi. Europa har potential men behöver mer integration och samordning. Framtidens maktbalans kan snabbt förändras, särskilt om mindre teknologiska genombrott får spridningseffekter över flera sektorer. Policymakers måste därför kontinuerligt anpassa strategier och samarbeten för att hantera risker och möjligheter i en snabbt föränderlig teknologisk värld1.

1. https://www.belfercenter.org/sites/default/files/2025-06/DETS_Critical%20and%20Emerging%20Technologies%20Index%20Report_June%202025.pdf