Huvudfrågor inför toppmötet

Inför NATO-toppmötet i Haag i juni 2025 präglas förberedelserna av stora spänningar kring USA:s framtida roll i alliansen och höjda krav på försvarsutgifter. Trump-administrationen driver en linje där det amerikanska ansvaret för Europas säkerhet ska minska, samtidigt som europeiska länder förbereder sig för att ta över större delar av försvarsansvaret. USA:s utrikesminister Marco Rubio har föreslagit att NATO-ländernas försvarsutgifter ska höjas från dagens mål på 2 procent av BNP till 5 procent, vilket är betydligt högre än vad något NATO-land, inklusive USA, idag spenderar. En kompromiss diskuteras där 3,5 procent skulle gå till traditionella försvarsutgifter och ytterligare 1,5 procent till infrastruktur och andra försvarsinvesteringar.
En viktig del av den amerikanska strategin är att gradvis flytta militärt fokus från Europa till Asien-Stillahavsregionen på grund av ökade spänningar med Kina, medan hotet från Ryssland anses vara sekundärt. Det finns också uppgifter om att USA planerar att minska sin militära närvaro i Europa, vilket kan innebära att antalet amerikanska trupper på europeisk mark reduceras och att USA överväger att lämna den symboliskt viktiga posten som NATO:s överbefälhavare i Europa, en roll som amerikaner haft sedan 1951.
Europeiska länder förbereder sig för ett scenario där USA:s engagemang minskar. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och de nordiska länderna diskuterar hur de kan ta över huvudansvaret för Europas försvar inom fem till tio år. Det är en stor utmaning som kräver kraftigt ökade försvarsutgifter och omfattande kapacitetsuppbyggnad för att kunna ersätta USA:s roll. En sådan förändring skulle innebära en betydande maktförskjutning inom alliansen.
Toppmötets agenda väntas fokusera på tre huvudområden: att fastställa nya mål för militära utgifter, diskutera Ukrainas NATO-medlemskap och förstärka det kollektiva försvaret mot globala hot. Det finns tydliga meningsskiljaktigheter mellan USA och flera europeiska länder om Ukrainas framtid i NATO. Trump har motsatt sig ukrainskt medlemskap, medan många europeiska ledare ser det som strategiskt nödvändigt. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte har markerat att Ukrainas väg mot medlemskap är oåterkallelig, vilket riskerar att skapa öppna konflikter under toppmötet.
Det kommande toppmötet ses som en avgörande vändpunkt för NATO:s framtid. Framgång kommer att mätas i hur väl alliansen lyckas behålla sin sammanhållning och trovärdighet snarare än genom stora strategiska genombrott. De amerikanska planerna innebär en grundläggande förändring av de transatlantiska säkerhetsarrangemangen som har gällt i 75 år. USA:s framtida engagemang i NATO blir i högre grad beroende av europeiska länders försvarssatsningar.
Sammanfattningsvis står NATO inför sin mest utmanande period sedan grundandet. Amerikanska planer på omfokusering mot Asien, höjda försvarsutgiftskrav och minskad militär närvaro i Europa skapar spänningar med europeiska allierade. Europas svar är att utveckla egna försvarsplaner och förbereda sig för ett minskat amerikanskt engagemang. Den närmaste framtiden kommer sannolikt att präglas av en gradvis övergång mot en mer europeiskt ledd säkerhetsstruktur, där USA:s roll förblir viktig men inte lika dominerande som tidigare. Detta kräver stora institutionella och operativa anpassningar för att säkerställa fortsatt kollektiv säkerhet i en allt mer komplex geopolitisk miljö.
​