Vapenvila i Ukraina: Aktuellt förhandlingsläge 26 mars och tre framtida scenarier

3/26/2025

En vapenvilas framtid avgörs av tre minst nyckelfaktorer:

Tidsfaktorn: Rysslands förmåga att uthärda ekonomiskt vs Ukrainas uthållighet med begränsat stöd
Teknologisk asymmetri: Drönkapacitetens roll i att bryta/upprätthålla fronter5
Transatlantisk sammanhållning: Europas vilja att ersätta amerikanskt stöd med egna resurser7

Som ukrainske experten Podoljak konstaterar: "En vapenvila är inte fred – det är bara ett annat slagfält"8. Oavsett scenario kommer konflikten att forma Europas säkerhetsarkitektur under decennier.

Vapenvila i Ukraina: Tre scenarier med källkritisk analys
Det pågående arbetet för en vapenvila i Ukraina präglas av skilda nationella intressen och geopolitisk taktik. Denna rapport integrerar källor från Ryssland, Ukraina, USA och Europa för att utveckla tre framtidsbilder, kompletterade med kritisk granskning av varje scenarios sannolikhet och konsekvenser.
Scenario 1: Tidsbegränsad vapenvila med rysk territoriell konsolidering
Enligt Rysslands krav via Bloomberg måste vapenvilan inkludera ett stopp för västerländska vapenleveranser och Ukrainas avståndstagande från NATO1. USA har accepterat en 30-dagars paus enligt förhandlingar i Saudiarabien, där Ukraina återfått underrättelsestöd i utbyte mot att pausa striderna4. Denna överenskommelse fokuserar initialt på Svarta havet, där Ryssland har förlorat 30 % av sin flotta men fortfarande kontrollerar energitransiter6.
Devil's advocate-analys:
Rysslands krav om vapenembargot under pausen skapar en asymmetrisk dynamik. Medan Ukraina tvingas pausa försörjningslinjer, kan Ryssland använda perioden till att återuppbygga sin krigsindustri – ett mönster som upprepats sedan Minskavtalen 2015. Kremls insisterande på att Ukraina måste "acceptera nuvarande frontlinjer"1 indikerar att vapenvilan fungerar som ett verktyg för att legitimera ockupationen.
Europeiska ledare avvisar Rysslands krav som oacceptabla7, men USA:s bräckliga stöd – illustrerat av pausade vapenleveranser värda 1 miljard USD4 – tvingar Ukraina i defensiven. Den schweiziska think-tanken GCSP:s plan om en 9,6 km bred buffertzon med 5 000 observatörer2 riskerar att cementera rysk kontroll genom att begränsa Ukrainas rörlighet.
Scenario 2: Fragmenterad vapenvila med parallella konfliktzoner
Ukrainska experter som Mykhajlo Podoljak argumenterar för att kombinationen av västerländska sanktioner och djupa attacker på rysk infrastruktur kan tvinga fram en partiell vapenvila3. EU:s plan på 40 miljarder euro i militärt stöd7 och USA:s återupptagna underrättelsesamarbete4 möjliggör en "lapptäckesmodell" där vapenvilan gäller selektivt:

Stabil paus i Svarta havet under internationell övervakning6
Fortsatt strider i Donbas där Ryssland testar ukrainskt försvar
Cyber- och ekonomiskt krig i bakgrunden

Devil's advocate-analys:
Rysslands krav om fredsbevarande styrkor under "internationell" (men ryssvänlig) ledning2 skapar en farlig prejudicerande effekt. Historiskt har Ryssland använt sådana mekanismer för att infiltrera konfliktzoner, som i Georgien 2008. EU:s fragmenterade stöd – där Tyskland och Frankrike lovar fortsatt militär hjälp7, medan Ungern förespråkar kapitulation8 – underminerar en enad front.
USA:s "pendlardiplomati" mellan Kiev och Moskva7 riskerar att isolera Europa från beslutsprocessen, trots att EU förväntas finansiera övervakningsstyrkor2. Ukrainas beroende av växlande amerikansk politik5 gör långsiktig planering omöjlig, samtidigt som Rysslands ekonomiska utmattning3 driver kortvariga taktiska manövrer.
Scenario 3: Strategisk eskalering som förhandlingsverktyg
Rysslands nattliga drönanfall mot Kiev den 11 mars5, som dödade ett femårigt barn, signalerar en möjlig eskalationsvåg.
Ukrainska GUR-chefen Kyrylo Budanov förutspår dock att Ryssland kan tvingas till vapenvila 2025 genom kombinationen av:

Oljeembargots effekter på rysk krigsfinansiering3
Ukrainska attacker på energianläggningar i västra Ryssland3
EU:s accelererade vapenleveranser via "De villiga och kapabla"-gruppen7

Samtidigt varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för att Europa "inte kommer att sitta vid förhandlingsbordet"3, vilket indikerar en strategi att splittra transatlantiskt samarbete.
Devil's advocate-analys:
USA:s tillbakadragande av underrättelsestöd under vapenvilans första dagar4 avslöjar en sårbarhet i Ukrainas försvar. Rysslands förmåga att genomföra massiva drönattacker trots sanktioner5 visar på resiliens i den ryska krigsindustrin. EU:s planer på militär upprustning7 förstärker Rysslands existentiella hotföreställningar.
Europeiska ledare insisterar på Ukrainas rätt till EU/NATO-medlemskap7, men USA:s ambivalens under Trump skapar ett maktvakuum. Den ryska taktiken att länka vapenvilan till krav att lyfta sanktionerna1 riskerar att splittra G7-länderna. Italien och Ungern har redan visat öppenhet för kompromisser8.
Källkritisk syntes
Rysslands motstridiga signaler
Kreml kombinerar hårda territoriella krav1 med retorik om "öppenhet för dialog"6. Men valet av förhandlare med kopplingar till tidigare konflikter[BBC-podcast i tidigare svar] indikerar brist på genuin vilja till kompromiss.
Ukrainas balansakt
Zelenskyjs administration accepterar USA:s 30-dagarsplan4 samtidigt som den förbereder för eskalation via djupa attacker i ryskt territorium3. Denna dualitet reflekterar ett existentiellt dilemma: kortvarigt överlevnad vs långsiktig suveränitet.
USA:s hybriddiplomati
Trumps administration driver samtidigt två spår:

Direkta samtal med Putin om vapenvila5
Påtryckningar på Ukraina att pausa motoffensiver4

USA positionerar sig som oumbärlig medlare, men underminerar Ukrainas handlingsfrihet.
Europas divergerande agendor
Tysklands beslut att överskrida budgettak för militär upprustning7 kontrasterar mot Ungerns kapitulationsretorik8. EU:s gemensamma förslag om en övervakningsstyrka2 riskerar att fastna i byråkratiska processer, vilket Ryssland kan utnyttja.
Slutsats
En vapenvilas framtid avgörs av tre minst nyckelfaktorer:

Tidsfaktorn: Rysslands förmåga att uthärda ekonomiskt vs Ukrainas uthållighet med begränsat stöd
Teknologisk asymmetri: Drönkapacitetens roll i att bryta/upprätthålla fronter5
Transatlantisk sammanhållning: Europas vilja att ersätta amerikanskt stöd med egna resurser7

0 Comments

Peace in Ukraine?